2007-03-23
Nu är det bara cirka 3 timmar tills vi åker...
Vad det ska bli roligt =D
Fast igår var nog inte jag så rolig att tas med. Jag har kommit på att jag blir hemsk när jag ska resa någonstans. De sista timmarna innan jag måste vara klar med allt är verkligen inte roliga för de som kommer i min väg.
Man tycker att jag borde ha lärt mig det vid det här laget... det är ju inte direkt som att det här var första gången det blev så.
Och ändå var jag bland folk och skulle fixa ihop det sista så att alla visste vad de skulle göra idag.
Fast i och för sig behövdes det. Hade inte jag fixat det här så skulle ingen vetat hur kvällen var planerad. Å andra sidan hade det inte ens blivit någon resa om inte jag hade tagit tag i det, så jag var ju så illa tvungen...
En som vet hur jag blir när jag reser är min kära mor. Det här mailet fick jag idag:
Vad det ska bli roligt =D
Fast igår var nog inte jag så rolig att tas med. Jag har kommit på att jag blir hemsk när jag ska resa någonstans. De sista timmarna innan jag måste vara klar med allt är verkligen inte roliga för de som kommer i min väg.
Man tycker att jag borde ha lärt mig det vid det här laget... det är ju inte direkt som att det här var första gången det blev så.
Och ändå var jag bland folk och skulle fixa ihop det sista så att alla visste vad de skulle göra idag.
Fast i och för sig behövdes det. Hade inte jag fixat det här så skulle ingen vetat hur kvällen var planerad. Å andra sidan hade det inte ens blivit någon resa om inte jag hade tagit tag i det, så jag var ju så illa tvungen...
En som vet hur jag blir när jag reser är min kära mor. Det här mailet fick jag idag:
"Hej gumman
Hur är det, är du helt hysterisk och skäller ut alla kunder idag?! (här borde det vara en glad liten gubben, men jag vet inte hur man gör)"
Haha, mamma är så söt... Härom dagen fick jag ett mail med en smiley där det stod att hon börjar lära sig hur man gör sådana nu =)
Så gulligt
Haha, mamma är så söt... Härom dagen fick jag ett mail med en smiley där det stod att hon börjar lära sig hur man gör sådana nu =)
Så gulligt
2007-03-23
Jag är så glad idag!!
Allting är helt underbart bra just nu.
Egentligen vill jag inte tänka så. Senast jag gjorde det hände värsta grejen dagen efter som inte gjorde att man mådde så bra längre, men jag kan inte hjälpa det. Allt är bara så bra!
En av orsakerna är för att jag äntligen ska få semester! Det kommer bli så kul...
Jag bryr mig inte ens om att Romme knappt är större än en kulle, att det säkert kommer vara som sorbét i backarna eller att det endast är för två dagar... Det kommer bli jättebra!!
I går var det dessutom exakt två månader sedan jag och Tobbe blev tillsammans =)
Känns så konstigt på ett sätt... tiden har gått så fort.
På tal om tid föresten...
Ni har säkert hört talas om 50-årskriser...
Ni har säkert hört talas om 40-årskriser...
Men har ni hört talas om 20-årskriser någon gång...
Jag trodde ärligt talat inte det var möjligt, men det finns uppenbarligen... jag har i alla fall en sådan.
Det hela började med att min syster kom fram till mig och frågade (gullig som hon är):
"Hur gammal är du när jag är lika gammal som du är nu?"
Jag började tänka:
"Nu är hon 6 år... då är det 13 år till hon är 19... (19, 20 21 22) Shit också... då är ju jag 32 år. 32!!!"
Och då började jag tänka på hur fort de senaste åtta åren har gått... tiden har bara flygit förbi sedan jag började 6:an och det känns som att det bara går snabbare och snabbare.
Då tänkte jag att om 8 år är jag snart 28 år... det är nästan 30.
30 i sin tur är nästan 40 och då är man ju praktiskt taget död...
Sedan berättar jag detta för en kompis och då säger han:
"Ähh, det är inte så farligt... du har ju bara levt en fjärdedel av ditt liv än"
Bara... vadå bara?!?
Nej usch och fy...
Jag måste ha något allvarligt fel som tänker så här =)
2007-03-16
Tänkte berätta lite om Maria idag.
Hon säger så roliga saker emellanåt, eftersom hon ibland inte riktigt fattar när man skämtar =)
Som t.ex. när jag och Maria, Johan och Stellan var på väg upp till Stockholm för att hålla en mässa där.
Vi pratade lite allmänt om hur alla hade det, och när vi kom in på Johan så pratade vi om hans nya jobb på Ica Maxi. Han planerar att jobba lite innan han ska plugga vidare och har nu alltså fått deltid, vilket ju är jättebra när man inte har någon utbildning förutom gymnasiet.
Han hade kanske jobbat en-två veckor vid det tillfället och jag frågade honom hur det går för honom där.
Johan: "Jo, det går jättebra. Jag har blivit chef nu!"
Maria: "Har du!!! Värsta bra ju"
Haha... Bara Maria som kan säga en sådan sak
Till er som inte förstod det roliga i det där vill jag bara säga:
Man blir inte chef efter två veckor på ett jobb när man inte har någon utbildning!
2007-03-15
Sitter på jobbet och väntar på att det ska ringa... det är riktigt lugnt faktiskt. Skönt!
Egentligen har jag väldigt mycket jag skulle kunna göra men just nu orkar jag faktiskt inte. Kände att jag hellre ville skriva här =)
I alla fall så fungerar inte min dator för tillfället... den hemma alltså. Förstår verkligen ingenting, den går inte ens att starta. Man trycker på knappen och lampan börjar lysa, men bara några sekunder senare så slocknar den igen... riktigt konstigt faktiskt.
Det gör att jag måste åka till Tobbe varje gång jag ska betala en räkning e.dyl. Orka vara där liksom ; )
Nej jag skojade bara, jag tycker för det mesta om att vara där. Förutom då när jag blir hånad för min matlagning.
Jag var nämligen jättehungrig när jag var där en gång och det enda han hade hemma var nudlar... så jag skulle göra nudlar...
Inte så svårt, enligt de flesta. Väldigt svårt, enligt mig.
Jag ska inte gå in på allt men det var inte alls så lätt som man kanske kan tro vid första anblicken. Det är inte alls bara att koka upp vattnet och röra runt lite, utan det ligger mycket mer jobb i dessa nudlar.
Jag är verkligen helt värdelös... hur jag någonsin ska klara mig själv är ett mysterium för mig.
På tal om räkningar föresten... igår betalade jag in räkningen för stugan vi har hyrt nästa helg när vi ska till Romme och åka skidor!!! Jag längtar verkligen jättemycket. Det ska bli så roligt.
Inte för att just Romme är ett så överdrivet bra skidåkningsställe, skulle snarare säga att det är riktigt dåligt faktiskt... men men... jag får i alla fall äntligen semester. (Om än bara för en helg)
Som jag har längtat!
Men nu slutar jag, så tack för idag, slut för idag
Egentligen har jag väldigt mycket jag skulle kunna göra men just nu orkar jag faktiskt inte. Kände att jag hellre ville skriva här =)
I alla fall så fungerar inte min dator för tillfället... den hemma alltså. Förstår verkligen ingenting, den går inte ens att starta. Man trycker på knappen och lampan börjar lysa, men bara några sekunder senare så slocknar den igen... riktigt konstigt faktiskt.
Det gör att jag måste åka till Tobbe varje gång jag ska betala en räkning e.dyl. Orka vara där liksom ; )
Nej jag skojade bara, jag tycker för det mesta om att vara där. Förutom då när jag blir hånad för min matlagning.
Jag var nämligen jättehungrig när jag var där en gång och det enda han hade hemma var nudlar... så jag skulle göra nudlar...
Inte så svårt, enligt de flesta. Väldigt svårt, enligt mig.
Jag ska inte gå in på allt men det var inte alls så lätt som man kanske kan tro vid första anblicken. Det är inte alls bara att koka upp vattnet och röra runt lite, utan det ligger mycket mer jobb i dessa nudlar.
Jag är verkligen helt värdelös... hur jag någonsin ska klara mig själv är ett mysterium för mig.
På tal om räkningar föresten... igår betalade jag in räkningen för stugan vi har hyrt nästa helg när vi ska till Romme och åka skidor!!! Jag längtar verkligen jättemycket. Det ska bli så roligt.
Inte för att just Romme är ett så överdrivet bra skidåkningsställe, skulle snarare säga att det är riktigt dåligt faktiskt... men men... jag får i alla fall äntligen semester. (Om än bara för en helg)
Som jag har längtat!
Men nu slutar jag, så tack för idag, slut för idag
2007-03-10
Citat:
"I´m sorry, I can´t hear you over the sound of how awesome I am"
Haha, skrattar varje gång jag ser det... och så hjälper det ju att det passar så bra in på mig också =)
"I´m sorry, I can´t hear you over the sound of how awesome I am"
Haha, skrattar varje gång jag ser det... och så hjälper det ju att det passar så bra in på mig också =)
2007-03-07
Läste Jossans blogg och var bara tvungen att kopiera ett stycke:
"Sen berättade Rebecka att hennes pappa trodde att en kille som Rebecka känner är knarkare. Ni kanske undrar varför? Jomen så här är det. Han har nämligen två hundar. En schäfer och typ en bulldog?(?). Ni kanske fortfarande undrar varför? "Jaman har du nån gång sätt en knarkare med en pudel?" Haha, Rebeckas pappa är ju för rolig! xD"
Haha det var ju jättekul.
"Sen berättade Rebecka att hennes pappa trodde att en kille som Rebecka känner är knarkare. Ni kanske undrar varför? Jomen så här är det. Han har nämligen två hundar. En schäfer och typ en bulldog?(?). Ni kanske fortfarande undrar varför? "Jaman har du nån gång sätt en knarkare med en pudel?" Haha, Rebeckas pappa är ju för rolig! xD"
Haha det var ju jättekul.
2007-03-04
Mina älskade småsyskon har sådana där walkie-talkies.
De har en liten kompis också som tydligen vet hur man pratar i sådana saker, jämfört med mina systrar.
En dag lekte de, och största lillasystern och kompisen hade en varsin walkie-talkie.
Kompisen skulle stanna på övervåningen och min syster sprang ner i källaren.
Kompisen: "Wilma anropar Andrea. Kom."
Min syster: "Ok, jag kommer!"
Hon har inte riktigt fattat det där med avslut när man pratar i sådana.
Jag var precis ute och tog en promenad... Det var jättefint väder, börjar bli vår till och med! Woho!!
Det betyder att mina två-tre absoluta favoritdagar på hela året snart kommer!!!
Can´t wait!
De har en liten kompis också som tydligen vet hur man pratar i sådana saker, jämfört med mina systrar.
En dag lekte de, och största lillasystern och kompisen hade en varsin walkie-talkie.
Kompisen skulle stanna på övervåningen och min syster sprang ner i källaren.
Kompisen: "Wilma anropar Andrea. Kom."
Min syster: "Ok, jag kommer!"
Hon har inte riktigt fattat det där med avslut när man pratar i sådana.
Jag var precis ute och tog en promenad... Det var jättefint väder, börjar bli vår till och med! Woho!!
Det betyder att mina två-tre absoluta favoritdagar på hela året snart kommer!!!
Can´t wait!
2007-03-02
Nu ska ni få höra om min otroligt händelserika dag!
Det började med att jag vaknade, än en gång, klockan halv 7 på morgonen. Varför jag vaknar så tidigt nu, och inte på de morgnar jag borde göra det (då jag verkligen inte kan komma upp) är ett mysterium för mig, men men...
Började med att lyssna lite på Adam och Gry som var roliga som vanligt. Började lyssna när Jackpott startade och hade på radion ända till Vinn Adams pengar var slut. Alltid lika kul och jag kunde till och med några frågor idag.
Åt frukost också, och idag måste jag säga att jag kan vara ovanligt stolt över mina matlagningsprestationer... Jag brände nämligen mina rostmackor, de sista vi hade hemma av den sorten.
Shit, tänkte jag, men misströstade inte... det fick helt enkelt bli en annan sort (som dock inte är lika god)
Läste tidningen också, och sedan ringde jag till mumma och paappa. Ville att de skulle köpa pappersnäsdukar om de ändå skulle åka och handla, och det kunde de ju självklart. Hon frågade om jag ville ha något annat men jag sa att det räckte eftersom jag redan hade så mycket från föregående inköpstillfälle. När de sedan kom och lämnade av näsdukarna fick jag en kasse full med saker.
Jaa, vad ska man säga... mormor i ett nötskal helt enkelt...
Sedan ägnade jag ca 6,5 - 7 timmar åt att se resterande filmer i Sagan om ringen-triologin (pauser inräknade) Såg den första igår... tänkte att de i alla fall kommer att få lite tid att gå. Jag hade rätt, mest eftersom jag började tänka massor när jag såg filmerna.
Igår nämnde pojkvännen (vet inte hur vi kom in på det, men ändå) att de har fixat massor med hjälp av datorn, typ storleken på gubbarna och sådant. Självklart visste jag att det inte var så stor skillnad mellan Elijah Wood och till exempel Orlando Bloom, men jag har ju inte tänkt så mycket på det förut... Det var jättejobbigt!
Jag kunde inte göra annat än att ligga och undra över hur de gjorde scenerna, om de kanske gjorde samma scen massa gånger fast med de olika karaktärerna, och hur kunde de i så fall veta när de skulle prata och vart de skulle titta? Och om alla var med samtidigt, går det då bara att krympa ihop de som ska krympas ihop och förstora de som möjligtvis skulle behöva det? Till exempel när Gandalf besöker Shire... då är ju han alldeles för stor för husen...
Som ni hör så blev det riktigt jobbigt för mig. Dessutom störde jag mig en massa på allt som var ologiskt i filmerna, men det har jag redan fått ventilera med T så det behöver jag inte tråka ut alla er med.
Ungefär när filmen tog slut kom mamma och minsta syster hem.
Sedan var det middag, spagetti och köttfärssås, och efter det ringde T. Vi pratade en stund, men sedan kom tydligen någon som var viktigare än mig så vi lade på =)
Efter det har jag inte gjort så mycket. Känns som jag är på bättringsväg nu, vilket är skönt eftersom jag igår blev jättedålig! Hade över 40 graders feber när jag gick och lade mig. Till och med jag kände att jag var varm (vilket jag inte gjorde när jag hade 38 grader)
Jag hade troligtvis överansträngt mig igår...
Någon som vill gissa vad jag gjorde?
Jag duschade och så gick jag upp och ner för trappan i huset 2-3 gånger...
Vilken överansträngning va?
Jag var i alla fall helt död efter det!
För er som har orkat igenom allt det där så ska jag berätta något jätteroligt... Jag skrattar typ varje gång jag tänker på det.
Någon gång precis innan valet i september kollade jag på Postkodlotteriet.
Då var det en tjej/tant med.
Frågan på (jag tror att det var) 2000 kronors-nivån löd så här:
Vem har poserat naken på framsidan av sin självbiografi "Den nakna sanningen"?
a, Fredrik Reinfeldt
b, Maud Olofsson
c, Linda Rosing
d, Lars Leijonborg
Hon som tävlade tvekade ett tag men lät sedan rätt säker när hon sa:
"Nej, jag tror att jag måste ta en livlina... jag tar 50/50... kan man inte så kan man inte"
Rickard Sjöberg återhämtade sig relativt snabbt:
"Ehh.. ja då ber vi datorn ta bort två av de felaktiga alternativen"
Alternativ c och d var kvar...
Hon (lät dessutom jättesäker):"Ja men då är det ju d, Lars Leijonborg"
Rickard Sjöberg: "Som.. ehh.. poserade naken på omslaget..."
Hon (aningen mer osäker): "Nej det kanske det inte är... tänkte att han ju precis har skrivit en bok och så... Men det är nog c, Linda Rosing.
Behöver jag säga att hon inte fick någon miljon med sig hem?
Det började med att jag vaknade, än en gång, klockan halv 7 på morgonen. Varför jag vaknar så tidigt nu, och inte på de morgnar jag borde göra det (då jag verkligen inte kan komma upp) är ett mysterium för mig, men men...
Började med att lyssna lite på Adam och Gry som var roliga som vanligt. Började lyssna när Jackpott startade och hade på radion ända till Vinn Adams pengar var slut. Alltid lika kul och jag kunde till och med några frågor idag.
Åt frukost också, och idag måste jag säga att jag kan vara ovanligt stolt över mina matlagningsprestationer... Jag brände nämligen mina rostmackor, de sista vi hade hemma av den sorten.
Shit, tänkte jag, men misströstade inte... det fick helt enkelt bli en annan sort (som dock inte är lika god)
Läste tidningen också, och sedan ringde jag till mumma och paappa. Ville att de skulle köpa pappersnäsdukar om de ändå skulle åka och handla, och det kunde de ju självklart. Hon frågade om jag ville ha något annat men jag sa att det räckte eftersom jag redan hade så mycket från föregående inköpstillfälle. När de sedan kom och lämnade av näsdukarna fick jag en kasse full med saker.
Jaa, vad ska man säga... mormor i ett nötskal helt enkelt...
Sedan ägnade jag ca 6,5 - 7 timmar åt att se resterande filmer i Sagan om ringen-triologin (pauser inräknade) Såg den första igår... tänkte att de i alla fall kommer att få lite tid att gå. Jag hade rätt, mest eftersom jag började tänka massor när jag såg filmerna.
Igår nämnde pojkvännen (vet inte hur vi kom in på det, men ändå) att de har fixat massor med hjälp av datorn, typ storleken på gubbarna och sådant. Självklart visste jag att det inte var så stor skillnad mellan Elijah Wood och till exempel Orlando Bloom, men jag har ju inte tänkt så mycket på det förut... Det var jättejobbigt!
Jag kunde inte göra annat än att ligga och undra över hur de gjorde scenerna, om de kanske gjorde samma scen massa gånger fast med de olika karaktärerna, och hur kunde de i så fall veta när de skulle prata och vart de skulle titta? Och om alla var med samtidigt, går det då bara att krympa ihop de som ska krympas ihop och förstora de som möjligtvis skulle behöva det? Till exempel när Gandalf besöker Shire... då är ju han alldeles för stor för husen...
Som ni hör så blev det riktigt jobbigt för mig. Dessutom störde jag mig en massa på allt som var ologiskt i filmerna, men det har jag redan fått ventilera med T så det behöver jag inte tråka ut alla er med.
Ungefär när filmen tog slut kom mamma och minsta syster hem.
Sedan var det middag, spagetti och köttfärssås, och efter det ringde T. Vi pratade en stund, men sedan kom tydligen någon som var viktigare än mig så vi lade på =)
Efter det har jag inte gjort så mycket. Känns som jag är på bättringsväg nu, vilket är skönt eftersom jag igår blev jättedålig! Hade över 40 graders feber när jag gick och lade mig. Till och med jag kände att jag var varm (vilket jag inte gjorde när jag hade 38 grader)
Jag hade troligtvis överansträngt mig igår...
Någon som vill gissa vad jag gjorde?
Jag duschade och så gick jag upp och ner för trappan i huset 2-3 gånger...
Vilken överansträngning va?
Jag var i alla fall helt död efter det!
För er som har orkat igenom allt det där så ska jag berätta något jätteroligt... Jag skrattar typ varje gång jag tänker på det.
Någon gång precis innan valet i september kollade jag på Postkodlotteriet.
Då var det en tjej/tant med.
Frågan på (jag tror att det var) 2000 kronors-nivån löd så här:
Vem har poserat naken på framsidan av sin självbiografi "Den nakna sanningen"?
a, Fredrik Reinfeldt
b, Maud Olofsson
c, Linda Rosing
d, Lars Leijonborg
Hon som tävlade tvekade ett tag men lät sedan rätt säker när hon sa:
"Nej, jag tror att jag måste ta en livlina... jag tar 50/50... kan man inte så kan man inte"
Rickard Sjöberg återhämtade sig relativt snabbt:
"Ehh.. ja då ber vi datorn ta bort två av de felaktiga alternativen"
Alternativ c och d var kvar...
Hon (lät dessutom jättesäker):"Ja men då är det ju d, Lars Leijonborg"
Rickard Sjöberg: "Som.. ehh.. poserade naken på omslaget..."
Hon (aningen mer osäker): "Nej det kanske det inte är... tänkte att han ju precis har skrivit en bok och så... Men det är nog c, Linda Rosing.
Behöver jag säga att hon inte fick någon miljon med sig hem?
2007-03-01
Kom på en rolig sak föresten.
För någon vecka sedan höll jag på att skicka ett sms och min kära pojkvän var bredvid och kollade lite halvt på min telefon.
Min mobil är så att när jag skickar meddelanden kommer det upp en ruta där man kan skriva in numret, men man kan även lägga in flera nummer om man vill skicka samma mess till många personer. I de rutorna där man inte fyllt i något står det tom. Då kollade han först på mobilen, och började sedan fråga;
"Vem är T... eller det var inget"
Haha, han trodde att det var massa meddelanden från en Tom... det var jätteroligt.
Jag skrattade jättelänge =)
För någon vecka sedan höll jag på att skicka ett sms och min kära pojkvän var bredvid och kollade lite halvt på min telefon.
Min mobil är så att när jag skickar meddelanden kommer det upp en ruta där man kan skriva in numret, men man kan även lägga in flera nummer om man vill skicka samma mess till många personer. I de rutorna där man inte fyllt i något står det tom. Då kollade han först på mobilen, och började sedan fråga;
"Vem är T... eller det var inget"
Haha, han trodde att det var massa meddelanden från en Tom... det var jätteroligt.
Jag skrattade jättelänge =)
2007-03-01
Nu måste jag be om ursäkt till alla mina fans därute (Jossan alltså). Upptäckte precis att det nästan är exakt en månad sedan jag skrev här. Imorgon faktiskt. Inte bra.
Till mitt försvar måste jag faktiskt få säga att jag har haft otroligt mycket att göra, och att mitt internet dessutom inte har fungerat de senaste veckorna.
Jag har börjat med lägenhetsletande ordentligt nu... men det är lite läskigt att tänka att man kanske snart måste ta hand om sig själv.
Hur ska det gå liksom?
Troligtvis inte så bra... det kan alla som känner mig intyga.
Om man säger så här: Jag kan i alla fall tvätta, så när jag dör av svält eller dammförgiftning så kommer jag åtminstone ha rena kläder på mig! Alltid något!
Men men, allt sådant löser sig nog skulle jag tro. Min förhoppning är i alla fall att jag ska vakna upp dagen jag ska flytta och bara kunna allt som jag behöver för att bo ensam (Yeah, that´s really gonna happen)
Jaja... jag ska ju inte direkt flytta imorgon. Hinner nog komma på någon lösning!
På tal om något helt annat: Det är jättesynd om mig idag.
Jag har blivit sjuk, influensan eller vad det nu heter. (Dvs en otroligt jobbig förskylning om det var någon som inte visste det)
I tisdags bröt den ut på jobbet, och när jag kom hem orkade jag knappt röra på mig. Jag klarade nästan inte ens av att gå upp från sängen för att slå på Gilmore girls, och då är det, som ni säkert förstår, illa!
När jag sedan vaknade i går morse (klockan 6.00 för övrigt) hade jag 39,1 graders feber. Den gick sedan ner under dagen, och då hade jag faktiskt bara ungefär 38 grader. På bättringsväg tänkte jag glatt, men inte då! I morse när jag vaknade (återigen lite efter sex) var den uppe i 39 grader igen.
Då beklagade jag mig för min kära mor:
"Skit också... och jag som kände mig så pigg! Ska jag aldrig bli frisk igen!"
Då skrattade hon åt mig och påpekade att jag faktiskt bara hade varit sjuk i snart två dagar.
Jag tycker väl inte det är så bara men hon har väl en poäng där.
Jag är verkligen riktigt vek! Så fort jag blir smittad av något så blir jag typ 100 gånger värre än alla andra. Det är inte kul.
Och det värsta just nu är att jag faktiskt inte känner mig så väldigt dålig, så jag tror hela tiden att min feber har gått ner... sedan kollar jag och då har jag fortfarande ca 38 grader.
Fast nu sist så hade jag bara 37,9! Någon annan som ser en förbättring? Jag gör det i alla fall... woho!
Nej nu ska jag gå och lägga mig... börjar bli trött igen =(
Kram på er alla, och hoppas åtminstone ni slipper den här skiten.
2007-02-03
"Det är bättre att fråga och verka dum, än att inte fråga och förbli dum."
I denna anda tänker jag berätta om vad en kompis sa härom dagen.
C berättar något som innefattar en avocado...
M: "Vad är en avocado?"
J: "Vet du inte vad en avocado är?... En sådan där svart grön, ungefär så här stor (visar) grönsak med hårt skal. Innuti är den ljusgrön och har en stor, hård kärna i mitten."
M: "Jahaaaa... en kiwi!!!"
C: "Nej, inte en kiwi... en avocado. Föresten... en kiwi har ju ingen stor kärna i mitten"
M: "Nej, men den har ju massa små kärnor... jag tänkte att den kanske blev krossad"
Haha... där har ni en som är blondare än jag!
I denna anda tänker jag berätta om vad en kompis sa härom dagen.
C berättar något som innefattar en avocado...
M: "Vad är en avocado?"
J: "Vet du inte vad en avocado är?... En sådan där svart grön, ungefär så här stor (visar) grönsak med hårt skal. Innuti är den ljusgrön och har en stor, hård kärna i mitten."
M: "Jahaaaa... en kiwi!!!"
C: "Nej, inte en kiwi... en avocado. Föresten... en kiwi har ju ingen stor kärna i mitten"
M: "Nej, men den har ju massa små kärnor... jag tänkte att den kanske blev krossad"
Haha... där har ni en som är blondare än jag!
2007-02-02
Hörde en historia på radion som muntrade upp lite.
En mamma står med sin lilla son på tåget när en väldigt hårig man stiger på.
"Mamma, mamma, varför har den där mannen päls?"
"Shh, tyst nu"
"Men mamma! Varför har han päls?" halvskriker barnet på tåget. Folket runt om börjar småle och mannen blänger argt på barnet som var upphov till frågan. Barnet ställer sig lite närmare sin mamma, tittar lite försynt upp och säger tyst till henne:
"Mamma, mamma, nu tittar björnen argt på mig"
Hmm... den lät mycket roligare när jag hörde den...
Igår lyckades jag lösa ett problem på jobbet, som inte var det lättaste att lösa heller. Det är ju kul när man lyckas för en gångs skull... Dessutom slipper jag skriva timrapport nu. Jag är officiellt anställd ända till sista december nu... wiie!! =)
Känner att jag inte är på bästa humör just nu... säkert för att jag är trött (för omväxlings skull). Har gått och lagt mig försent varje kväll på senaste tiden. Har somnat närmare halv 12. Jag vet att det inte låter så sent men man får komma ihåg att jag brukar somna runt 10, absolut senast halv 11 i vanliga fall. Och då är jag också trött på dagarna. Så jag borde kanske gått och lagt mig direkt när jag kom hem idag, för att ta igen spilld sovtid, men det gjorde jag ju inte. Men nu ska jag det i alla fall.
Konstigt föresten att inte ha pratat med honom på hela dagen.
God natt på alla
2007-01-31
Oj vilka roliga namn det finns här i världen...
Mina barn ska lungt få heta Ansgar, Anselm eller kanske Kyndelsmässodagen (kolla vem som har namnsdag 070202 så får ni se... Står det i almanackan måste det ju vara ett namn)
Torun är ett roligt namn jag precis upptäckt, Alrik ett annat.
Jag har alltid trott att de som bestämmer namnsdagar tar de vanligaste namnen, som många personer heter. Men så är tydligen inte fallet. Härom dagen fick jag nämligen lära mig något nytt - att de som bestämmer tar hänsyn till många saker såsom kulturarv, religion o.dyl. Därför finns alltså namn som Ansgar och Anselm kvar... för att värna om vårt kulturarv.
Lite onödigt vetande så här på kvällskvisten!
En sak som jag blir otroligt uppretad på är radiopratare som inte kan få nog av sin egen röst (i och för sig säkert därför de valde det arbetet, men någon måtta får det väl vara).
Där går man i lugnan ro hem från jobbet och lyssnar på radio, och tycker det mesta är rätt okej faktiskt. Killen som pratar i radion är lite rolig och även fast han upprepar sig aningen för många gånger (eller alldeles för många gånger föresten) så störde jag mig inte så väldigt mycket på honom...
Fast det var innan han började prata och "sjunga" (väldigt dåligt måste tilläggas) genom halva låtarna. Finns det något värre än när de förstör bra låtar bara för att man ska tvingas att höra deras röster ytterliggare några sekunder? (Ja, det finns det ju, men frågan får större effekt om den är ställd på det sättet)
I alla fall så blev jag jättesur. Förstörde nästan hela min eftermiddag.
Mina barn ska lungt få heta Ansgar, Anselm eller kanske Kyndelsmässodagen (kolla vem som har namnsdag 070202 så får ni se... Står det i almanackan måste det ju vara ett namn)
Torun är ett roligt namn jag precis upptäckt, Alrik ett annat.
Jag har alltid trott att de som bestämmer namnsdagar tar de vanligaste namnen, som många personer heter. Men så är tydligen inte fallet. Härom dagen fick jag nämligen lära mig något nytt - att de som bestämmer tar hänsyn till många saker såsom kulturarv, religion o.dyl. Därför finns alltså namn som Ansgar och Anselm kvar... för att värna om vårt kulturarv.
Lite onödigt vetande så här på kvällskvisten!
En sak som jag blir otroligt uppretad på är radiopratare som inte kan få nog av sin egen röst (i och för sig säkert därför de valde det arbetet, men någon måtta får det väl vara).
Där går man i lugnan ro hem från jobbet och lyssnar på radio, och tycker det mesta är rätt okej faktiskt. Killen som pratar i radion är lite rolig och även fast han upprepar sig aningen för många gånger (eller alldeles för många gånger föresten) så störde jag mig inte så väldigt mycket på honom...
Fast det var innan han började prata och "sjunga" (väldigt dåligt måste tilläggas) genom halva låtarna. Finns det något värre än när de förstör bra låtar bara för att man ska tvingas att höra deras röster ytterliggare några sekunder? (Ja, det finns det ju, men frågan får större effekt om den är ställd på det sättet)
I alla fall så blev jag jättesur. Förstörde nästan hela min eftermiddag.
2007-01-24
Nu har det äntligen blivit vinter. Allt är jättefint ute, och när man går till olika ställen knastrar snön så mysigt under fötterna. Verkligen jättehärligt. Jag älskar vintern... till alla er som inte gillar vintern - tänk på att ni säkert inte skulle uppskatta sommaren lika mycket om det aldrig var något annat!
Idag när vi satt och åt sa mamma (mest för sig själv):
"Imorgon jobbar Stefan 7.15... eller nej föresten det kan ju inte stämma... Han skulle ju jobba från 7.15 på torsdag... hmmm..."
Då var ju jag tvungen att inflika:
"Men mamma... det är ju torsdag imorgon"
"Ja det är det ju!!"
Haha... så undrar någon vart jag får alla mina "smarta" kommentarer ifrån. Nu vet ni!!!
Idag är det föresten exakt 11 månader kvar till julafton... Kände att det var nyttig information så här i januari =)
Idag när vi satt och åt sa mamma (mest för sig själv):
"Imorgon jobbar Stefan 7.15... eller nej föresten det kan ju inte stämma... Han skulle ju jobba från 7.15 på torsdag... hmmm..."
Då var ju jag tvungen att inflika:
"Men mamma... det är ju torsdag imorgon"
"Ja det är det ju!!"
Haha... så undrar någon vart jag får alla mina "smarta" kommentarer ifrån. Nu vet ni!!!
Idag är det föresten exakt 11 månader kvar till julafton... Kände att det var nyttig information så här i januari =)
2007-01-21
Nu var det ett tag sedan... hela 6 dagar till och med.
Då kan man ju undra (eller det är det väl egentligen ingen som gör, men ändå) vad jag har varit upptagen med. Är det nu någon som undrar så får ni tyvärr vänta ett tag till, för jag tänker nämligen inte berätta det ännu =)
Fast massor har det vart, har knappt varit hemma på hela veckan. I torsdags när jag kom hem kom mamma och jag på att vi inte ens hade pratat sedan i söndags... det kändes lite konstigt, särskilt som jag skulle till släkten i Småland nu i helgen.
Jag är fortfarande här faktiskt och det har ändå varit lite kul. Särskilt rolig var en berättelse som min faster berättade...
Hon hade tydligen åkt ner till stan med min kusin en lördagmorgon. Då hade det varit en poliskontroll precis efter den parkeringen där hon skulle svänga in. Hon svängde in där och parkerade, då en polis kom springande efter henne. Han trodde väl att min faster försökte slippa ifrån kontrollen. Hon fick blåsa och självklart klarade hon det. Sedan frågade han om hennes körkort. Hon hade inte med sig det eftersom hon hade tänkt att de ändå bara skulle ner 10 minuter på stan (smart!) och då sade hon till polisen:
"Jag har inte körkortet med mig, men jag har ett bankkort!"
Haha... inte visste jag att man fick köra bil när man hade skaffat bankkort.
Det värsta med att åka hit är att farmor hela tiden gör så att man får dåligt samvete.
Alla som känner mig vet att jag hatar att vara med på kort. Jag blir alltid hemsk och jag börjar nästan undra om jag ser lika hemsk ut i verkligheten också... Hoppas verkligen inte det!
I alla fall så var jag inte vid bordet vid ett tillfälle och hör att de ska ta ett kort (igen! verkar vara det enda de gör här) så jag tänker taktiskt nog att jag stannar i rummet bredvid tills de är klara. När jag sedan går in och sätter mig säger farmor att vi borde ta ett till kort eftersom jag nu kommit tillbaka.
Jag som redan hade pinat mig igenom 5-10 kort kände att det nog räckte, så jag sade till farmor att det inte behövdes. Jag hade ju redan varit med på många kort! Då svarade hon:
"Vi behöver ju ha kort på dig... du är ju nästan aldrig här nu för tiden"
Då höll jag på att säga typ: "Ja det är ju så roligt att vara här och få skuldkänslor..."
Fast det gjorde jag ju såklart inte. Hon har ju lite rätt... jag är inte här så ofta längre. Men när man väl kommer kan hon väl vara glad för det istället för att tjata.
Helgen i övrigt var rätt okej. Fast i går hade de beställt smörgåstårta. Jag är inte så överdrivet förtjust i den rätten men jag var ju tvungen att äta, så jag tog en bit som var betydligt större än den hade sett ut när jag skar upp den, och lyckades trycka i mig hela biten utan (vad det såg ut som i alla fall) större svårigheten.
Efter att jag hade ätit den kände jag mig rätt stolt faktiskt, så jag skickade iväg ett meddelande till min mamma:
"Har precis ätit värsta biten smörgåstårta utan att visa med en enda min att jag höll på att spy... är du inte stolt över din dotter?"
Varav jag får svaret:
"Absolut! Du kommer snart kunna föra dig tom i kungligt sällskap"
Någon annan än jag som anade ironi i det svaret?
Då kan man ju undra (eller det är det väl egentligen ingen som gör, men ändå) vad jag har varit upptagen med. Är det nu någon som undrar så får ni tyvärr vänta ett tag till, för jag tänker nämligen inte berätta det ännu =)
Fast massor har det vart, har knappt varit hemma på hela veckan. I torsdags när jag kom hem kom mamma och jag på att vi inte ens hade pratat sedan i söndags... det kändes lite konstigt, särskilt som jag skulle till släkten i Småland nu i helgen.
Jag är fortfarande här faktiskt och det har ändå varit lite kul. Särskilt rolig var en berättelse som min faster berättade...
Hon hade tydligen åkt ner till stan med min kusin en lördagmorgon. Då hade det varit en poliskontroll precis efter den parkeringen där hon skulle svänga in. Hon svängde in där och parkerade, då en polis kom springande efter henne. Han trodde väl att min faster försökte slippa ifrån kontrollen. Hon fick blåsa och självklart klarade hon det. Sedan frågade han om hennes körkort. Hon hade inte med sig det eftersom hon hade tänkt att de ändå bara skulle ner 10 minuter på stan (smart!) och då sade hon till polisen:
"Jag har inte körkortet med mig, men jag har ett bankkort!"
Haha... inte visste jag att man fick köra bil när man hade skaffat bankkort.
Det värsta med att åka hit är att farmor hela tiden gör så att man får dåligt samvete.
Alla som känner mig vet att jag hatar att vara med på kort. Jag blir alltid hemsk och jag börjar nästan undra om jag ser lika hemsk ut i verkligheten också... Hoppas verkligen inte det!
I alla fall så var jag inte vid bordet vid ett tillfälle och hör att de ska ta ett kort (igen! verkar vara det enda de gör här) så jag tänker taktiskt nog att jag stannar i rummet bredvid tills de är klara. När jag sedan går in och sätter mig säger farmor att vi borde ta ett till kort eftersom jag nu kommit tillbaka.
Jag som redan hade pinat mig igenom 5-10 kort kände att det nog räckte, så jag sade till farmor att det inte behövdes. Jag hade ju redan varit med på många kort! Då svarade hon:
"Vi behöver ju ha kort på dig... du är ju nästan aldrig här nu för tiden"
Då höll jag på att säga typ: "Ja det är ju så roligt att vara här och få skuldkänslor..."
Fast det gjorde jag ju såklart inte. Hon har ju lite rätt... jag är inte här så ofta längre. Men när man väl kommer kan hon väl vara glad för det istället för att tjata.
Helgen i övrigt var rätt okej. Fast i går hade de beställt smörgåstårta. Jag är inte så överdrivet förtjust i den rätten men jag var ju tvungen att äta, så jag tog en bit som var betydligt större än den hade sett ut när jag skar upp den, och lyckades trycka i mig hela biten utan (vad det såg ut som i alla fall) större svårigheten.
Efter att jag hade ätit den kände jag mig rätt stolt faktiskt, så jag skickade iväg ett meddelande till min mamma:
"Har precis ätit värsta biten smörgåstårta utan att visa med en enda min att jag höll på att spy... är du inte stolt över din dotter?"
Varav jag får svaret:
"Absolut! Du kommer snart kunna föra dig tom i kungligt sällskap"
Någon annan än jag som anade ironi i det svaret?
2007-01-14
Nu har jag krånglat till allt... tror jag i alla fall... Det kanske faktiskt är så att jag tänker för mycket på allt möjligt, och det är väl inte så bra alltid. Fast å andra sidan måste man ju fundera kring saker och ting också...
Jobbigt är det i alla fall... har ingen aning om vad jag ska göra... hmm... Svåra grejer...
Till något lite roligare...
Jag har fått jobb =) Eller jag hade ju jobb innan också men nu är det säkrat ett helt år framåt. Grattis till mig =D
Har egentligen inget att berätta... mitt liv har helt enkelt varit utan några roliga inslag på senaste tiden. Synd för er alltså...
Jobbigt är det i alla fall... har ingen aning om vad jag ska göra... hmm... Svåra grejer...
Till något lite roligare...
Jag har fått jobb =) Eller jag hade ju jobb innan också men nu är det säkrat ett helt år framåt. Grattis till mig =D
Har egentligen inget att berätta... mitt liv har helt enkelt varit utan några roliga inslag på senaste tiden. Synd för er alltså...
2007-01-10
Idag läste jag en riktigt rolig mening i LT...
"Polisen undersöker hur länge 27-åringen terroriserat sin före detta jämnåriga fästmö"
Vadå... var hon jämnårig förut men inte nu längre?!?
Snälla någon... skriver man i en tidning så ska man väl åtminstone kunna uttrycka sig ordentligt!!! Är det för mycket begärt??
Är det så viktigt att få med hur gammal tjejen i fråga är, borde man väl skrivit "...sin jämnåriga före detta..."
En annan rolig artikel jag läste för ett tag sedan var en nyhet från en tidning i Småland. Där stod det (på fullaste allvar, måste jag bara tillägga) om att sex personer (eller var det åtta?) hade ställts inför rätta i närmaste tingsrätt för smärre brott. En av dessa män hade, hör och häpna, snattat en burk saltgurka! från den lokala affären. Även de andra hade begått liknande brott...
Jag tyckte denna artikel var väldigt underhållande, och när jag försökte få släkten där nere att förstå det roliga i denna, var det enda jag fick tillbaka konstiga blickar... som att det var jag som var dum i huvudet som tyckte att dessa brott inte var värda att nämna i en tidning. Men det förståss... det skulle ju egentligen vara bättre om liknande brott var det enda man fick läsa om, och inte mord, rån och våldtäkter.
Jaja... jag tycker ändå att den nyheten var rolig, även fast det gör mig till ett dumhuvud hos mina lantisar till släktingar.
"Polisen undersöker hur länge 27-åringen terroriserat sin före detta jämnåriga fästmö"
Vadå... var hon jämnårig förut men inte nu längre?!?
Snälla någon... skriver man i en tidning så ska man väl åtminstone kunna uttrycka sig ordentligt!!! Är det för mycket begärt??
Är det så viktigt att få med hur gammal tjejen i fråga är, borde man väl skrivit "...sin jämnåriga före detta..."
En annan rolig artikel jag läste för ett tag sedan var en nyhet från en tidning i Småland. Där stod det (på fullaste allvar, måste jag bara tillägga) om att sex personer (eller var det åtta?) hade ställts inför rätta i närmaste tingsrätt för smärre brott. En av dessa män hade, hör och häpna, snattat en burk saltgurka! från den lokala affären. Även de andra hade begått liknande brott...
Jag tyckte denna artikel var väldigt underhållande, och när jag försökte få släkten där nere att förstå det roliga i denna, var det enda jag fick tillbaka konstiga blickar... som att det var jag som var dum i huvudet som tyckte att dessa brott inte var värda att nämna i en tidning. Men det förståss... det skulle ju egentligen vara bättre om liknande brott var det enda man fick läsa om, och inte mord, rån och våldtäkter.
Jaja... jag tycker ändå att den nyheten var rolig, även fast det gör mig till ett dumhuvud hos mina lantisar till släktingar.
2007-01-09
Det var ett tag sedan jag skrev här nu. Varför vet jag inte riktigt men jag har väl inte haft tid helt enkelt.
Nu har jag i alla fall all tid i världen, för jag är sjuk!! Jag tycker verkligen inte om att vara sjuk (konstigt va?). Man kan inte göra något vettigt, och det känns bara som bortkastad tid. Nu är jag ändå så pass dålig att det känns rätt så skönt att få vila upp sig, och egentligen orkar jag inte ens sitta här men då har jag i alla fall gjort någonting idag.
Kan ju berätta lite om min nyårsstrejk. Det gick jättebra till en början, vi åt god mat och hade kul med några familjevänner. Jag var rätt trött och eftersom jag ändå inte skulle kolla på fyrverkerierna, så tänkte jag göra mig iordning och kolla på tv eller en film.
Då såg jag att jag hade missade samtal. Jag ringde upp och möttes av ett "Tänker du fortfarande sitta och gömma dig under skrivbordet eller vill du komma på en fest"
Principfast som jag är tänkte jag på vad alla skulle säga eftersom jag verkligen hade sagt att jag inte skulle göra någonting annat än att vara hemma på nyår... så jag tänkte verkligen inte gå...
Efter en timme gav jag upp och gick på fest.
Det var riktigt roligt faktiskt, betydligt bättre än jag trodde att det skulle vara. Fast fyrverkerierna var lika hemska som alltid.
När jag kom hem på nyårsdagen hörde jag något som lät...
Det kunde väl inte vara mina föräldrar och deras vänner fortfarande? Det lät det inte som... Sedan hörde jag att det var en radio som stod på... Ljudet kom från mitt rum också...
Då kom jag på det...
Det var min klockradio som hade gått på eftersom det var måndag, och alltså efter min vanliga tid som jag vaknar på morgonen! Tyckte jag var lite komiskt.
Nu orkar jag inte skriva mer. Ska gå och sova istället.
Nu har jag i alla fall all tid i världen, för jag är sjuk!! Jag tycker verkligen inte om att vara sjuk (konstigt va?). Man kan inte göra något vettigt, och det känns bara som bortkastad tid. Nu är jag ändå så pass dålig att det känns rätt så skönt att få vila upp sig, och egentligen orkar jag inte ens sitta här men då har jag i alla fall gjort någonting idag.
Kan ju berätta lite om min nyårsstrejk. Det gick jättebra till en början, vi åt god mat och hade kul med några familjevänner. Jag var rätt trött och eftersom jag ändå inte skulle kolla på fyrverkerierna, så tänkte jag göra mig iordning och kolla på tv eller en film.
Då såg jag att jag hade missade samtal. Jag ringde upp och möttes av ett "Tänker du fortfarande sitta och gömma dig under skrivbordet eller vill du komma på en fest"
Principfast som jag är tänkte jag på vad alla skulle säga eftersom jag verkligen hade sagt att jag inte skulle göra någonting annat än att vara hemma på nyår... så jag tänkte verkligen inte gå...
Efter en timme gav jag upp och gick på fest.
Det var riktigt roligt faktiskt, betydligt bättre än jag trodde att det skulle vara. Fast fyrverkerierna var lika hemska som alltid.
När jag kom hem på nyårsdagen hörde jag något som lät...
Det kunde väl inte vara mina föräldrar och deras vänner fortfarande? Det lät det inte som... Sedan hörde jag att det var en radio som stod på... Ljudet kom från mitt rum också...
Då kom jag på det...
Det var min klockradio som hade gått på eftersom det var måndag, och alltså efter min vanliga tid som jag vaknar på morgonen! Tyckte jag var lite komiskt.
Nu orkar jag inte skriva mer. Ska gå och sova istället.
2006-12-31
Gårdagen blev, som jag trodde, ett riktigt äventyr.
För det första vaknade jag kl 6.30 på morgonen, eftersom jag drömde en mardröm, och kunde inte somna om.
Jag drömde att vi skulle ha anställningsintervjuer på jobbet, och man var tvungen att ha det framför alla andra där. Jag var jättenervös och försökte fråga alla vad man skulle säga, eftersom man skulle ha som ett tal om varför just man själv skulle få jobbet, men ingen visste någonting. Precis när jag skulle börja mitt tal så vaknade jag. Det var hemskt.
Första gången kunde jag somna om, men när jag gjorde det drömde jag exakt samma sak igen, och kunde efter det att jag vaknat andra gången inte somna om igen.
Jag gick upp vid 9.00 och kvart över elva var jag på väg till Sunbyberg (inte holm som jag sa hela dagen) och allt verkade gå bra. Jag hade tagit ut vägbeskrivningar från eniro (stooort misstag märkte jag sedan) och där stod det "Följ skyltar mot Vällingby" och på raden under stod det "Följ skyltar mot Sundbyberg". Detta tolkade jag (korkat nog) som att man skulle följa skyltarna mot Vällingby ända tills det kom skyltar mot Sundbyberg, så när skyltarna mot Vällingby pekade av från motorvägen, så svängde jag av.
Det dumma var bara att det var två olika skyltar som visade att man skulle svänga av, och den avfarten jag "skulle ta" var några hundra meter fram. Jag svängde alltså inte av vid Vällingby, utan svängde mot Stockholm C. När jag upptäckte mitt fel kom paniken.
Det första jag tänkte var att jag troligen aldrig kommer att komma hem igen, men sedan bestämde jag mig för att tänka lite mer rationellt. Hem kommer man alltid. Dessutom hade jag full tank så jag skulle kunnat snurra runt länge utan att få soppatorsk.
Jag körde framåt, men tänkte att det bästa sättet att hitta därifrån var att vända och åka tillbaka, för att på något sätt hitta upp på motorvägen igen.
När jag kom tillbaka såg jag skyltar mot Vällingby och tänkte att det säkert var dit jag skulle (eftersom det faktiskt stod så i min beskrivning), så jag åkte en bit på den vägen. Efter ett tag utan skyltar mot Sundbyberg kände jag att det nog inte var rätt väg ändå, och vände tillbaka igen.
När jag kom tillbaka till motorvägspåfarten följde jag skyltar mot E4, E20 N och kom in i en väldigt konstig rondell. Jag förstod ingenting om vilken väg ut ur rondellen jag borde valt så när jag (när jag nästan kört ett helt varv i denna konstiga rondell) upptäckte skyltar mot E4, E20 S, kände jag att jag skulle följa min första impuls, som var att köra tillbaka på motorvägen tills jag hittade ett passande ställe att köra av vägen, åka upp på den igen (fast åt Stockholmshållet) och börja om från början.
Jag körde upp på vägen (som alltså egentligen var i helt fel riktning) och kände att allt nu borde lösa sig, när den delade på sig!!! Helt plötsligt delade motorvägen på sig!!!
Jag läste omsorgsfullt på skyltarna och tänkte att "Mot Göteborg och Helsingborg ska jag i alla fall inte... Älvsjö och Huddinge åker man ju förbi på väg hem med tåget... Det måste vara vänster här"
Det var det inte.
Jag åkte och tyckte inte att jag kände igen mig (vilket i och för sig inte var så konstigt) när en tunnel uppenbarades framför mig. Det var väldigt lång och hade många avfarter som jag inte tog. Plötsligt såg jag en skylt mot Globen (GLOBEN!!! vadå fel liksom?!?) och där körde jag av.
Vid det laget var jag ungefär en sekund från att ställa bilen, hitta närmaste tåg- eller tunnelbanestation och åka hem, men skam den som ger sig.
Jag gav mig själv en sista chans, hittade ett passande ställe att vända på och körde tillbaka under den hemska, långa tunneln jag kom ifrån.
På något sätt lyckades jag ta mig in på rätt väg. Den här gången försökte jag inte svänga av vid Vällingbyavfarten och efter en liten stund såg jag en skylt mot Sundbyberg. Precis då ringde den kompis jag skulle hämta och han fick guida mig till deras lägenhet.
Efter många om och men hade jag alltså kommit till mellanlandningen. Jag var alldeles skakig men lättad över att äntligen vara framme.
Eftersom jag fortfarande var så nervös, körde jag sämre än jag gjort på länge, vilket var lite pinsamt eftersom jag skjutsade en som övningskör, och som säkert lade märke till alla fel jag gjorde.
När vi sedan kom upp till Uppsala körde vi fel igen. Den här gången var det inte bara mitt fel, men vi var till slut tvungna att fråga om vägen. Det var bra för då hittade vi rätt direkt.
I Uppsala var det jätteroligt och vi stannade till ungefär halv tolv, då jag var riktigt trött på grund av mardrömmen som väckte mig tidigt.
Hemresan gick väldigt bra och jag höll bara på att köra fel en enda gång. Dessutom var det inte mitt fel den gången eftersom skyltarna som jag följde mot E4, E20 S pekade mot höger och motorvägen som gick mot norr var rakt fram. När jag hade svängt höger och efter ett tag kom fram till en rondell, så pekade skyltarna mot motorvägen första ut från rondellen. Som tur var stod även Stockholm med under, och det fick mig att börja undra lite. Även fast det inte hade varit några skyltar alls innan rondellen, var alltså första vägen ut ur rondellen, en påfart mot motorvägen norrgående!
Fatta om jag blev konfunderad.
Sedan såg jag som tur var att min påfart var den andra vägen ut ur rondellen, så jag kom rätt utan att krångla till det för mycket.
Jag kom hem nästan utan ytterligare problem.
Nu vill jag bara önska alla ett Gott Nytt År!! Jag kommer nog inte hinna skriva något mer förrän nästa år. Hoppas ni står ut ; )
För det första vaknade jag kl 6.30 på morgonen, eftersom jag drömde en mardröm, och kunde inte somna om.
Jag drömde att vi skulle ha anställningsintervjuer på jobbet, och man var tvungen att ha det framför alla andra där. Jag var jättenervös och försökte fråga alla vad man skulle säga, eftersom man skulle ha som ett tal om varför just man själv skulle få jobbet, men ingen visste någonting. Precis när jag skulle börja mitt tal så vaknade jag. Det var hemskt.
Första gången kunde jag somna om, men när jag gjorde det drömde jag exakt samma sak igen, och kunde efter det att jag vaknat andra gången inte somna om igen.
Jag gick upp vid 9.00 och kvart över elva var jag på väg till Sunbyberg (inte holm som jag sa hela dagen) och allt verkade gå bra. Jag hade tagit ut vägbeskrivningar från eniro (stooort misstag märkte jag sedan) och där stod det "Följ skyltar mot Vällingby" och på raden under stod det "Följ skyltar mot Sundbyberg". Detta tolkade jag (korkat nog) som att man skulle följa skyltarna mot Vällingby ända tills det kom skyltar mot Sundbyberg, så när skyltarna mot Vällingby pekade av från motorvägen, så svängde jag av.
Det dumma var bara att det var två olika skyltar som visade att man skulle svänga av, och den avfarten jag "skulle ta" var några hundra meter fram. Jag svängde alltså inte av vid Vällingby, utan svängde mot Stockholm C. När jag upptäckte mitt fel kom paniken.
Det första jag tänkte var att jag troligen aldrig kommer att komma hem igen, men sedan bestämde jag mig för att tänka lite mer rationellt. Hem kommer man alltid. Dessutom hade jag full tank så jag skulle kunnat snurra runt länge utan att få soppatorsk.
Jag körde framåt, men tänkte att det bästa sättet att hitta därifrån var att vända och åka tillbaka, för att på något sätt hitta upp på motorvägen igen.
När jag kom tillbaka såg jag skyltar mot Vällingby och tänkte att det säkert var dit jag skulle (eftersom det faktiskt stod så i min beskrivning), så jag åkte en bit på den vägen. Efter ett tag utan skyltar mot Sundbyberg kände jag att det nog inte var rätt väg ändå, och vände tillbaka igen.
När jag kom tillbaka till motorvägspåfarten följde jag skyltar mot E4, E20 N och kom in i en väldigt konstig rondell. Jag förstod ingenting om vilken väg ut ur rondellen jag borde valt så när jag (när jag nästan kört ett helt varv i denna konstiga rondell) upptäckte skyltar mot E4, E20 S, kände jag att jag skulle följa min första impuls, som var att köra tillbaka på motorvägen tills jag hittade ett passande ställe att köra av vägen, åka upp på den igen (fast åt Stockholmshållet) och börja om från början.
Jag körde upp på vägen (som alltså egentligen var i helt fel riktning) och kände att allt nu borde lösa sig, när den delade på sig!!! Helt plötsligt delade motorvägen på sig!!!
Jag läste omsorgsfullt på skyltarna och tänkte att "Mot Göteborg och Helsingborg ska jag i alla fall inte... Älvsjö och Huddinge åker man ju förbi på väg hem med tåget... Det måste vara vänster här"
Det var det inte.
Jag åkte och tyckte inte att jag kände igen mig (vilket i och för sig inte var så konstigt) när en tunnel uppenbarades framför mig. Det var väldigt lång och hade många avfarter som jag inte tog. Plötsligt såg jag en skylt mot Globen (GLOBEN!!! vadå fel liksom?!?) och där körde jag av.
Vid det laget var jag ungefär en sekund från att ställa bilen, hitta närmaste tåg- eller tunnelbanestation och åka hem, men skam den som ger sig.
Jag gav mig själv en sista chans, hittade ett passande ställe att vända på och körde tillbaka under den hemska, långa tunneln jag kom ifrån.
På något sätt lyckades jag ta mig in på rätt väg. Den här gången försökte jag inte svänga av vid Vällingbyavfarten och efter en liten stund såg jag en skylt mot Sundbyberg. Precis då ringde den kompis jag skulle hämta och han fick guida mig till deras lägenhet.
Efter många om och men hade jag alltså kommit till mellanlandningen. Jag var alldeles skakig men lättad över att äntligen vara framme.
Eftersom jag fortfarande var så nervös, körde jag sämre än jag gjort på länge, vilket var lite pinsamt eftersom jag skjutsade en som övningskör, och som säkert lade märke till alla fel jag gjorde.
När vi sedan kom upp till Uppsala körde vi fel igen. Den här gången var det inte bara mitt fel, men vi var till slut tvungna att fråga om vägen. Det var bra för då hittade vi rätt direkt.
I Uppsala var det jätteroligt och vi stannade till ungefär halv tolv, då jag var riktigt trött på grund av mardrömmen som väckte mig tidigt.
Hemresan gick väldigt bra och jag höll bara på att köra fel en enda gång. Dessutom var det inte mitt fel den gången eftersom skyltarna som jag följde mot E4, E20 S pekade mot höger och motorvägen som gick mot norr var rakt fram. När jag hade svängt höger och efter ett tag kom fram till en rondell, så pekade skyltarna mot motorvägen första ut från rondellen. Som tur var stod även Stockholm med under, och det fick mig att börja undra lite. Även fast det inte hade varit några skyltar alls innan rondellen, var alltså första vägen ut ur rondellen, en påfart mot motorvägen norrgående!
Fatta om jag blev konfunderad.
Sedan såg jag som tur var att min påfart var den andra vägen ut ur rondellen, så jag kom rätt utan att krångla till det för mycket.
Jag kom hem nästan utan ytterligare problem.
Nu vill jag bara önska alla ett Gott Nytt År!! Jag kommer nog inte hinna skriva något mer förrän nästa år. Hoppas ni står ut ; )
2006-12-29
Imorgon ska jag ge mig ut på ett riktigt äventyr...
Det är inte riktigt klokt, men jag ska köra till Uppsala helt utan någon guide!! Dessutom ska jag mellanlanda i Sundbyberg för att hämta en kompis som ska med...
Detta kan låta som någonting simpelt för gemene man, men det är det verkligen inte för mig!!
På frågan om ifall jag har något lokalsinne svarar jag:
Snurrar solen runt jorden?
Växer träd uppifrån och ner?
Är kungen buddist?
Alltså (om det var någon som inte förstod det) nej!!!
Jag har absolut inget lokalsinne, och den enda gången jag har kört utanför Södertälje var i somras när jag skulle till landet i Eskilstuna. Dit har jag ju åkt massa gånger under mitt liv och ändå lyckades jag köra fel! Så hur det ska gå imorgon är ett mysterium för mig...
Jag har åtminstone en vägbeskrivning som är hämtad från internet så jag får väl sätta mitt hopp till den...
Fortsättning följer...
Det är inte riktigt klokt, men jag ska köra till Uppsala helt utan någon guide!! Dessutom ska jag mellanlanda i Sundbyberg för att hämta en kompis som ska med...
Detta kan låta som någonting simpelt för gemene man, men det är det verkligen inte för mig!!
På frågan om ifall jag har något lokalsinne svarar jag:
Snurrar solen runt jorden?
Växer träd uppifrån och ner?
Är kungen buddist?
Alltså (om det var någon som inte förstod det) nej!!!
Jag har absolut inget lokalsinne, och den enda gången jag har kört utanför Södertälje var i somras när jag skulle till landet i Eskilstuna. Dit har jag ju åkt massa gånger under mitt liv och ändå lyckades jag köra fel! Så hur det ska gå imorgon är ett mysterium för mig...
Jag har åtminstone en vägbeskrivning som är hämtad från internet så jag får väl sätta mitt hopp till den...
Fortsättning följer...