2007-05-20
Fy vad det är hemskt att ha dagar då allt går fel.
Eller egentligen behöver inte allt gå fel utan det kan bara vara en liten sak som börjar allt och sedan är hela dagen förstörd. Det värsta då är att det går ut över den som det verkligen inte ska gå ut över, vilket ju inte är så väldigt snällt...
Särskilt om man ären sådan bitch som jag är.
Då blir den andra personen också på dåligt humör, eller tror kanske att det är hans/hennes fel, vilket det ju verkligen inte är (åtminstone inte de flesta gångerna).
Jobbigt värre!
Läste föresten häromdagen om den där tjejen som blev stenad på öppen gata i Irak (tror jag att det var). Folken runtomkring hjälpte inte till, utan stod och tittade på. Några filmade till och med, när tjejen i fråga plågades till döds. Fattar inte hur de kan leva med sig själva efter det. En oskyldig tjej, vars enda "brott" är att ha valt fel kille. Fel, enligt de puckon som numera är skyldiga till "heders"mord. Vilken heder alltså!
Det är ju verkligen helt sjukt. Hur föräldrar och syskon kan mörda sitt eget kött och blod.
Jag skulle aldrig i livet kunna göra mina syskon illa och jag kan garantera att mina föräldrar inte heller skulle göra det.
Vad jag inte kan förstå är hur alla de människorna som gör sådant kan förtränga en så otroligt grundläggande egenskap som det är att älska sitt barn. För de kan omöjligt älska den dotter som de mördar.
Men men... får man välja på familjens "heder" eller att ha kvar sin dotter så är ju svaret självklart.
Tycker jag i alla fall... men jag har ju uppenbarligen fel, för om jag hade rätt så skulle jag inte behöva sitta och skriva det här just nu...
Eller egentligen behöver inte allt gå fel utan det kan bara vara en liten sak som börjar allt och sedan är hela dagen förstörd. Det värsta då är att det går ut över den som det verkligen inte ska gå ut över, vilket ju inte är så väldigt snällt...
Särskilt om man ären sådan bitch som jag är.
Då blir den andra personen också på dåligt humör, eller tror kanske att det är hans/hennes fel, vilket det ju verkligen inte är (åtminstone inte de flesta gångerna).
Jobbigt värre!
Läste föresten häromdagen om den där tjejen som blev stenad på öppen gata i Irak (tror jag att det var). Folken runtomkring hjälpte inte till, utan stod och tittade på. Några filmade till och med, när tjejen i fråga plågades till döds. Fattar inte hur de kan leva med sig själva efter det. En oskyldig tjej, vars enda "brott" är att ha valt fel kille. Fel, enligt de puckon som numera är skyldiga till "heders"mord. Vilken heder alltså!
Det är ju verkligen helt sjukt. Hur föräldrar och syskon kan mörda sitt eget kött och blod.
Jag skulle aldrig i livet kunna göra mina syskon illa och jag kan garantera att mina föräldrar inte heller skulle göra det.
Vad jag inte kan förstå är hur alla de människorna som gör sådant kan förtränga en så otroligt grundläggande egenskap som det är att älska sitt barn. För de kan omöjligt älska den dotter som de mördar.
Men men... får man välja på familjens "heder" eller att ha kvar sin dotter så är ju svaret självklart.
Tycker jag i alla fall... men jag har ju uppenbarligen fel, för om jag hade rätt så skulle jag inte behöva sitta och skriva det här just nu...