Blond innerst inne

Jag har alltid sagt att jag gillar alla årstider lika mycket... att det är skönt med omväxling och att alla årstider har sin egen charm. Att när det väl är fint väder så är alla årstider jämbördiga.

Det har jag kommit på är lögn...

En riktigt fin höstdag är ju toppen... man kan gå ut på promenader i solen och det är hur mysigt som helst. Eller om det regnar så kan man utan dåligt samvete sitta inne och kolla på film.

Och finns det något bättre än när man på vintern är på väg till jobbet i mörkret och man hör hur snön knakar under fötterna... och man kan sova ut eftersom solen inte längre går upp kl 3 på morgonen och värmer upp lägenheten till en bastu.

Eller på våren... När mina absoluta favoritdagar på hela året kommer... när det luktar vår.

Men sen kommer sommaren... den årstiden de flesta lever hela året för. Det blir varmt... alldeles för varmt om ni frågar mig. Man får konstant huvudvärk, vaknar alldeles svettig eftersom solen gassat på i 5 timmar redan och allt är bara jobbigt. Jobbigt att gå hem från jobbet för det är så varmt, jobbigt att behöva vara på jobbet när man egentligen vill bada och jobbigt att ha ont i huvudet.

Missförstå mig rätt nu... sommaren har sin charm den med... men för mig får det gärna vara absolut max 25 grader och moln!